16-18 mars åkte maken och jag på en välbehövlig, barnfri kryssning.
Det var sannerligen en toppenhelg!
Ett äktenskap kräver omvårdnad och detta var rätt medicin :-)
Ingen obehörig som tog plats, bara vi som man och fru= underbart!
Ditresan inledde vi med varsin black&white på restaurangtorget, nersköljt med helt ok öl. Visst, vin skulle det väl vara, men ölerbjudandet var för bra för att motstå ;-)
Mätta och belåtna knallade vi till spa-avdelningen.
Vi hade stället helt för oss själva!
LJUVLIGT!
Så avslappnad var det längesedan jag var!
Gdynia i gryningsdis.
Hoppat av bussen vid stationen.
Lars måste så klart kolla i mobben var vi är någonstans och vart vi ska :-D
Själv hade jag ett hum om vart jag ville efter att studerat en gammal hederlig karta.
Han är sådan att när vi åker bil och jag sitter och beundrar utsikten, sitter han och kollar på GPSen hur allt ser ut mer kartografiskt. Min älskade lilla nörd :-)
Nåja, vi fick god nytta av hans mobilkarta senare.
Gdynia, inte speciellt vackert, men jag älskar att se nya saker oavsett.
Det som är nytt är ju mer intressant att studera än den gamla vardagsmaten, liksom, oavsett utseende.
Efter en sväng i centrum (allt stängt), beslöt vi oss för att gå till shoppingcentret "Klif" istället för att ta taxi. Det var ju "bara" 3 km. Notera, vi hade då redan gått minst 2 km i centrum.
Jag gick med på att gå dessa 3 förutsatt att vi rastade på ett café efter vägen. (inte ätit frukost).
Vi gick o gick o gick- inget café.......
Alltså, jag hade en vision av att det skulle ligga rökiga hak i vartenda kvarter, där gubbarna satt och puffade på sina cigg medan de diskuterade politik eller nåt.
Illusion dödad.
FRAMME!!!!!
Första stopp: CAFÉ!
Trevlig personal och en massa gott, t ex:
Lars betalar allt vi köpte till barnen. Fick tag i hur mycket fint som helst! Rimliga priser, men självklart inte chockerande billigt som det var förr.
Lars köpte sig Star warslego som han och barnen skulle äga ihop :-)
Hade jag varit ung och smal hade jag köpt denna jeansklänning direkt! Stannade och suktade varje gång vi passerade (typ 30 ggr). Det fick bli en kort jeanskjol inne på MarksandSparks istället.
Vi äter sushi konstant, så lyckan var total när vi hittade ett sushiställe tvärs över vägen från Klif. Det var den bästa sushi jag någonsin ätit och jag längtar dit igen!
Återigen väldigt mysig personal :-)
Ryan Reynolds,,,,yummie!
På tillbakaresan åt vi buffé. Jätteromantiskt faktiskt :-)
Vita dukar, röda rosor.
Maten helt okej.
Barnen blev dock förskräckta över att vi hade ätit anka!
En getaway jag kommer minnas med särskild värme.
I övrigt är det höga berg och djupa dalar i mitt liv nu från dag till dag, minut till minut.
Det är så mycket som varit motigt länge, länge.
Att jag fick kronisk foglossning iom Linnéas födelse för mer än 6 år sedan och fått dras med det fram till för bara ett tag sedan, har pajjat mig som människa. Känt mig deppig, värdelös som medborgare (inte få jobb), som mamma (ej kunna leka med barnen) och allra främst som fru. Min stackars man har fått göra i princip allt hemma. I gengäld har jag trots konstant värk kämpat på för att han inte skulle behöva vara hemma och passa barn. Att han skulle kunna sköta sitt jobb, ofta med övertid har alltid varit prio 1.
Nu har jag dock fått tillbaka mig själv!
Om du någonsin träffar på en stackars människa med kronisk foglossning/ bäckensmärta, tipsa om hormoner! Jag valsade runt från den ena till den andra och det enda som gällde var sjukgymnastik och gå ner i vikt.
Jag fick nys om det hormonella spåret och fick tag i en jättebra gynekolog som hade noll koll, men vettig input. Lösningen blev Provera och jag är frisk igen!
Det går inte att föreställa sig hur det känns!
Jag är så full av styrka och jävlaranamma!
Nu KAN jag söka jobb och inte bara bli satt på tidsfördriv av AF.
Jag hoppas innerligt att jag får jobb på Panduro, håll tummar och tår!
I väntan på jobb har jag fixat arbetsträning på ett dagis här i Lambohov.
Jag vill testa hur bra jag faktiskt är i bäckenet och nu efter 3 veckor kan jag konstatera att jag håller!
LYCKAN över att vara hel igen är obeskrivlig!
Dock är det jobbigt att veta att allt det jag och min familj, mitt äktenskap gått igenom pga min smärta, hade kunnat varit botat för flera år sedan om läkarna hade haft mer vetskap om det hormonella spåret i det stora mysteriet om varför en del kvinnors foglossning blir kvar.
Det forskas på LIU, men som sagt inte ens min duktiga gyn kände till detta. Turligt nog var hon dock öppen för att låta mig testa.
Tack Anna Klara Spetz för att ha gjort mig hel igen!
Nu kan jag vara den fru jag vill vara och som min fina man förtjänar :-)
.jpg)
